Förbundsstyrelsen har inte slutat blogga men vi har flyttat in på vår gemensamma blogg I rörelse där både kansliet och vi bloggar. Allt för att ni medlemmar och andra intresserade bara ska behöva ta er till ett ställe när ni vill veta vad som är på gång, är nytt, vad som händer och vad vi tycker.
Så titta gärna in på www.irorelse.wordpress.com
Vi ses där!
/Förbundsstyrelsen
För ett tag sedan medverkade jag i en webbsändning inför vår kongress som börjar denna vecka. Över 200 personer har hittills kikat på programmet vilket visar vilken nyfikenhet som finns i frågorna inför kongressen. Du kan se sändningen under www.nykter13.se där du också kan läsa alla kongressens förslag och motioner. Ett av de förslag som vi diskuterade under sändningen var den om våra behandlingshem ska tillåta substitutionsbehandling eller inte varför jag vill utveckla mitt resonemang från sändningen lite mer.
Vid förra kongressen motionerade Anki Blomfeldt från Norrbotten om att IOGT-NTO inte borde erbjuda substitutionsbehandling på våra behandlingshem. Kongressens uppdrag till förbundsstyrelsen var att utreda möjligheterna för och konsekvenserna av att våra behandlingshem ska bedriva en helt drogfri, bra terapeutisk behandling. En utredning av kloka människor har kikat på detta och sedan har vi i förbundsstyrelsen diskuterat frågan om vilket förslag vi vill lägga till kongressen.
Frågan har inte handlat om man som medlem kan gå på substitutionsbehandling eller inte eller om IOGT-NTO är för eller emot denna behandlingsform. Det diskuterade vi på kongressen 2007 och kom då fram till att det går bra att vara medlem och att vi tycker det är ok med substitutionsbehandling.
Trots detta föreslår vi att våra behandlingshem ska erbjuda en behandlingsmiljö fri från substitutionsbehandling. Hur kan det komma sig? Anledningen är att vi som organisation inte är nöjd med den substitutionsbehandling som finns i samhället idag. Det är för stort läckage av droger och för många i samhället totalt som går i sådan behandling under alldeles för många år. Kongressen har tidigare slagit fast att drogfri behandling ska vara huvudalternativet som behandlingsinsats. I en tid då antalet substitutionsbehandlingar ökar behöver någon visa på en väg där helt drogfri behandling kan utgöra huvudalternativet. Denna någon är vi inom IOGT-NTO!
Ett bra exempel är RFSU som med sin klinik bedrivit pionjärsarbete. När ingen på 70-talet arbetade med våldtäktsoffer var det RFSU som gjorde det. När det sedan var implementerat i samhällets apparat gick de vidare med andra områden som till exempel att möta anhöriga till offer för sexuella övergrepp. Se mer på http://www.rfsu.se/sv/RFSU-kliniken/Om-rfsu-kliniken/
Utifrån ovan föreslår vi vidare kongressen besluta att IOGT-NTO:s behandlingshem ska profilera sig med helt drogfri behandling. Här tror vi det finns en möjlighet att vara unika där andra går en annan väg. Vi menar att behandlingshemmen ska hjälpa till i utvecklingsarbetet av kamratstödsverksamheten och att vi behöver en social plattform.
Låt mig kommentera ytterligare några saker med vårt förslag:
Låt oss nu mötas till en spännande debatt på kongressen! I slutänden är det kongressen som avgör.
Anna Carlstedt
Kongressen närmar sig med stormsteg och den där härliga känslan av att vi snart ska besluta en massa bra saker för IOGT-NTO:s framtid infinner sig mer och mer för varje dag.
Här kommer ett blogginlägg där vi försöker att i en lite ledigare ton närma oss förslaget kring folkhögskolorna. Det är ganska långt med frågan är viktig och förtjänar därför att vi breder ut oss lite.
Bakgrund
IOGT-NTO är huvudman för två fantastiska folkhögskolor; Tollare strax utanför Stockholm och Wendelsberg strax utanför Göteborg. De bedriver en omfattande bildningsverksamhet med långa och korta kurser, vandrarhem- och konferensverksamhet och är en mötesplats för tusentals personer varje år, personer inom och utanför IOGT-NTO-rörelsen. Ni kan grotta ner er i deras verksamhet i kongresshandlingarna, Häfte sju.
Under mandatperioden tillsatte förbundsstyrelsen en utredning där Jonathan Hjort, Ulf Persson och Per-Åke Lundin fick i uppgift att göra en grundläggande översyn av skolornas verksamhet. Syftet var att styrelsen ville belysa förutsättningarna för att bedriva folkhögskoleverksamhet på 2010-talet gällande ekonomi, styrning, elevunderlag, verksamhetsutveckling, etc. Ni hittar hela utredningen på Nykter13.se, Häfte fyra, sidorna 3-29.
Varje skola drivs inom ramen för var sin ideell förening, var sitt folkhögskoleförbund. De som är medlemmar i respektive folkhögskoleförbund är skolornas respektive styrelser, IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och ombuden på IOGT-NTO:s kongress samt övriga IOGT-NTO-medlemmar som så särskilt begär. Stämmorna för skolorna hålls i samband med IOGT-NTO:s kongresser. De senaste åren har det skett en kväll, då ombuden byter hatt och utgör ombud på skolstämmorna i stället. Detta har av många upplevts som krångligt, något som tagit tid från kongressen, etc.
Utredningens rekommendationer
På sidorna 28-29 beskriver utredningen en rad olika punkter som de tycker är lämpliga att fundera över, ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är värt att notera att detta är frågor som skolornas styrelser äger och detta kommer inte att hanteras under kongressen. Men det kan ses som bra input till er ombud som vill ha bättre kunskap om skolornas verksamhet och förutsättningar.
Folkhögskolornas ekonomi
Förbundsstyrelsen har heller inte lagt något förslag gällande skolornas ekonomi, däremot är det en viktig fråga som vi alla måste ta ansvar för. På sidorna 28-29 landar utredningen i ett gäng rekommendationer för respektive skola. Syftet med detta är att visa att det går att bedriva verksamheten på ett sätt att skolorna bär sina egna kostnader. Genom effektiviseringar, samarbete kring administration och annat går det att inom ramen för statsbidrag, samt övriga intäkter bedriva verksamheten utan ytterligare tillskott från t.ex. IOGT-NTO. Vi kan notera att alla inte håller med om detta. I motion nr 13 föreslår t.ex. Birgitta Svensson, ledamot i styrelsen för Wendelsberg att IOGT-NTO ska utöka sitt årliga bidrag på 300.000 kr per skola till det dubbla. Alltså ett riktat stöd till skolorna på 1,2 miljoner varje år. I häfte sju, sidan 41 kan man läsa förslaget till budget för Wendelsberg där förslaget är att år 2014 gå back 300.000 kr och år 2015 gå back 60.000 kr. (Tollares förslag till budget är en aning mer i balans och kan läsas på sidan 101, häfte sju.) Vidare finns även en motion nr 14 som bland annat handlar om att IOGT-NTO borde bekosta arvodet för skolornas styrelser. Förbundsstyrelsen yrkar avslag på det förslaget och menar att den kostnaden rimligtvis borde kunna bekostas av skolorna själva.
Styrelsen yrkar också avslags på Birgittas motion kring ökat ekonomiskt stöd till skolorna. Utredningen gör ett räkneexempel: ca 2/3 av kostnaderna består av personalkostnader. Såklart. En skola behöver många och duktiga medarbetare. De senaste åren har denna kostnad ökat 2-3 procent varje år. En klar majoritet av intäkterna däremot, som består av statsbidrag, har ökat med mindre än 1 procent varje år. Det är en matematik som helt enkelt inte går ihop sig. Här behöver effektiviseringar göras, för det är ganska lite som talar för att statsbidraget kommer att öka i den takt som t.ex. kostnaderna har ökat tidigare år. Och det är inte ekonomiskt försvarbart att IOGT-NTO skulle gå in och täcka detta.
Det ligger ett förslag att utredningen ska agera underlag för ett fördjupat samtal mellan IOGT-NTO och skolorna, vilket alla är överens om att vi måste göra. Finns det saker vi kan göra tillsammans för att sänka kostnaderna och garantera en god ekonomi hos våra skolor så gör vi såklart detta. Men som ni märker så tycker förbundsstyrelsen och delar av skolornas styrelser lite olika några ekonomiska frågor. Det är dock ni ombud, på IOGT-NTO:s kongress och på folkhögskolornas stämmor som bestämmer.
Förbundsstyrelsens konkreta förslag till kongressen
Här gäller det att hålla tungan i rätt mun och inse vilket möte vi pratar om. Pratar vi om IOGT-NTO:s kongress eller skolornas respektive stämmor?
Förbundsstyrelsen har, utifrån utredningen, landat i en rad olika förslag som vi vill att skolornas stämmor klubbar genom. (Håll ut! Vi kommer strax till dessa.) För att garantera att detta kommer upp har styrelsen motionerat till stämmorna. Ni hittar motionen på sidorna 5-8, häfte 4. Det är lite ovanligt men det var det enda sättet att på ett bra och stadgeenligt sätt lyfta dessa viktiga frågor.
Förbundsstyrelsen vill dock att IOGT-NTO:s kongress ska få möjlighet att engagera sig i folkhögskolorna och ta ställning till delar av utredningen och de förslag som styrelsen lägger. Detta och det faktum att skolornas stämmer ligger på söndagen, med risk för tidsöverdrag och annat, gjorde att vi har lagt ett förslag till IOGT-NTO:s kongress – förslag nr 2, häfte 4, sidan 3 – där vi ber kongressen ta ställning i förslagen. Så innan vi går till stämmorna kommer ombuden att kunna yttra sig över förslagen. Vi i förbundsstyrelsen tycker det är vettigt att IOGT-NTO:s kongress har en åsikt i dessa frågor och det är också en praktisk fråga där vi redan på fredagen kommer att veta vad kongressen tycker och det finns utrymme för att eventuellt justera stadgeändringar eller dylikt fram till söndagens stämmor.
Vi noterar dock att bägge styrelserna motsätter sig detta arbetssätt. Både Wendelsberg och Tollare föreslår att dessa frågor hänskjuts till skolornas stämmor. Förbundsstyrelsen menar att de beslut som eventuellt komma att leda till en förändring mycket riktigt ska tas på söndagen, under stämmorna men att det är fullt rimligt att IOGT-NTO:s kongress har en åsikt och tar ställning i dessa frågor.
Men vad föreslår vi då?
Lång och lite krånglig väg fram till det som förbundsstyrelsen föreslår. Ledsna för det, men det kan ibland vara bra att ha med sig lite bakgrund.
Styrelsen föreslår följande:
Hur tänker vi då kring detta? Jo, här går vi, mestadels på utredningens linje. Argumentet är att det behöver finnas en tydligare koppling mellan skolorna och IOGT-NTO:s kongress. De prioriteringar som ni ombud sätter upp bör få inverkan på alla resurser som IOGT-NTO helt eller delvis styr över; t.ex. Dagöholm, NBV, Miljonlotteri, etc. Detta görs i dokumentet Mål och verksamhetsinriktning. Här sätter kongressen upp de kommande målen och sätter ner foten i en rad olika prioriteringar. Det är i detta dokument som IOGT-NTO:s medlemmar styr prioriteringar för hela organisationen. Det är rimligt att även skolornas arbetar för att bidra till att uppfylla de målsättningarna.
Vi bör vara mycket noga med att säga att det gör de i dagsläget till stor utsträckning men ett tydliggörande kring detta är aldrig fel.
Om kongressens inflytande över skolorna sker under punkten Mål och verksamhetsinriktning så garanteras att skolornas verksamhet lyfts under kommande kongresser och ombuden får tycka till och utöva styrning. I ett sådant läge behöver inte kongressen växla om under en kväll eller förmiddag och bli stämmor utan då kan skolornas förbundsstämmor flyttas till annan tidpunkt. Kongressen har sagt sitt.
Sedan kommer frågan om vilka som ska utgöra ombud på skolornas stämmor. Här är styrelsen lite oenig. En majoritet av oss tycker att det räcker med att förbundsstyrelsen utgör ombud med motivering att kongressen har sagt sitt. Några andra föreslår att ombudsförsamlingen borde utgöras av förbundsstyrelsen samt ytterligare representanter från distrikten som kongressen utser, t.ex. 23 ytterligare ombud. Argumentet för detta är att det inte räcker med att kongressen utgör inflytande genom Mål och verksamhetsinriktningen utan att man tycker att det behövs ytterligare ombud från distrikten.
Här har skolornas styrelser yttrat sig lite olika.
Tollare föreslår stämmorna besluta:
Wendelsberg föreslår stämmorna besluta:
Vi kan konstatera vi ser lite olika på detta och då är det skönt att inse att det är vår kongress och folkhögskolornas förbundsstämmor som bestämmer i slutändan!
Hör mer än gärna av er om ni har några som helst frågor!
Andrine Winther & Pia Magnusson
IOGT-NTO:s förbundsstyrelse
Just nu pågår en direktsändning inför kongressen. Du kan titta nu eller i efterhand via http://nykter13.iogt.se
Anna Carlstedt och Kjell-Ove Oscarsson, ordförande och vice ordförande, berättar om de förslag som ligger till kongressen och svarar på era frågor. Erik Wagner modererar. Frågor kan du skicka via twitter med hashtag #nykter13.
Hittills har de hunnit prata om Substitutionsutredningen och grundsatserna. Nu är det dags för folkhögskoleutredningen.
Detta evenemang bidrar verkligen till att höja temperaturen inför kongressen. Vi ses där!
/Andrine Winther
Den här dagen började så bra. Upp i ottan för att förbereda filminspelning med IOGT-NTO. Vi gör ett studiematerial som riktar sig främst till nya medlemmar där vi i små filmsnuttar berättar om vår verksamhet, organisation mm.
Jag fick äran att prata om vårt politiska och vårt förebyggande arbete. Kul!
Men hemskt vad obekvämt det är att sitta framför kameran. Bra erfarenhet dock 🙂
Jag är i ett grymt sällskap med Susanne Wiselgren (också på bilden), Mehmet Kaplan, Maj-Lis Lööw, Andreas Ericsson, Arne Larsson mfl så håll utkik efter materialet!
/Andrine Winther
Folknykterhetens vecka och dag är över för det här året. Ett par nedslag i verkligheten som jag har valt att vara med på och som kanske kan muntra upp till nya inslag nästa år. Kanske någon av våra alerta debattörer kommer att möta upp för en stunds gemenskap och lite samtal med nya och gamla vänner. Onsdagskvällen åkte jag lite halvtrött ner till Tanto för att se hur det gick med SGIF:s nya inititativ med jympa i parken. En satsning på nya tröjor och en jympaledare som det svängde om, gjorde att plötsligt befann jag mej i ett försök att hänga med i ett tempo som var rytmiskt men knappast anpassat varken till min kropp eller kondition. Ett trettiotal jympare stundtals förstärkt med några öldrickande ungdomar utgjorde stommen. Schysst afromusik, fyra nya medlemmar i IOGT-NTO och ett halvdussin nya UNFare!och massor av samtal. Om jag var trött efteråt??? Jovisst men så uppmuntrad! och tack Kajsa och Madde för att ni höll ihop det och höll ut!
Torsdagsmorgonen till Borås för att vara med på FND och familjedag i Stadsparken. Borås Nykterhetsvänner CK arrangerade men det var många välkända IOGT-NTO:are på plats. Saknade en del förstås men de 1000 som var där behövde säkert budskapet bättre…Klockrent budskap av en kommunpolitiker, bra aktiviteter för alla åldrar, Winnie B-J pratade barn och missbruk, och Cillah och Totte drog massor med barnfamiljer. Inga mängder med nya medlemmar men några blev det.. det såg Monica och Kerstin till! (Tack också till Winnie som bakat passionsbakelser!) och sen är man ju tacksam till SJ för att man erbjuds att sitta på tåget halva natten och filosofera över kampanjer som inte nått Borås i alla fall! / Tips: Åk till Borås och lär er göra ett bra FND-arrangemang. Håkan Eriksson har receptet.)
Och frågan är ju om kampanjen hade nått Stockholm i lördags kväll heller. Fest för alla på Bergsunds strand med ett 80-tal i mixade åldrar med en trerättersmiddag, kul underhållning och disco fram på kvällen. Vid mitt bord mötte jag en man, medlem sedan januari, nykter sen i oktober, och första gången på ett I-N-arrangemang. Det här är min chans i livet sa han, och knallade in i en församling där han inte kände nån.Bra samtal, kanske ett jobb på G åt honom. På andra sidan en dam; medlem i fyra år, första gången på IOGT-NTO, fått inbjudan på posten och tagit med sig sin gamle far från Polen. Hur kom det sig att du gick med i IOGT-NTO? frågade jag… Jag kommer inte ihåg, sa hon, men berättade om ett missbruk i sin familj och att hon hade tyckt att IOGT-NTO lät bra. Lärare till yrket och ville engagera sig!
Spännande möten, bara jag orkar ta sej ur TV-fåtöljen till alla våra fina arrangemang, så ska det nog ordna sej! Kanske du hänger på nästa gång? Välkommen!
Kjell-Ove
Tre saker jag gillar skarpt: EU, folkbildning och den digitala revolutionen. Och idag fick jag möjlighet att kombinera dessa tre genom att vara gäst i en studiecirkel om alkoholpolitik i EU via Skype. IOGT-NTO är det som huserar cirkeln och den görs naturligtvis i samarbete med vårt eminenta studieförbund NBV. Det kan verkligen inte bli bättre 🙂
Vill du lära dig mer om alkoholpolitik, EU, både och eller nåt helt annat är det grymt att köra det i studiecirkelform. Ett mycket bra studiematerial är det som du ser framsidan av ovan EU och Alkoholen.
IOGT-NTO:s påverkansarbete i Bryssel bygger i allt väsentligt på folkrörelsen med det vi kallar folkrörelselobbyister. Det innebär att du som medlem i IOGT-NTO kan få möjlighet att åka ner till Bryssel och där träffa Europaparlamentariker, EU-tjänstemän, organisationer, företag och andra för att lära mer om EU och opinionsbilda i frågorna.
Vi har även fantastiskt duktiga tjänstemän som inte bara jobbar med EU-politik i Bryssel utan också här på hemmaplan. Enkelt kan man säga att halva alkoholpolitiken formas där och andra halvan här. Europaparlamentet och Kommissionen är viktiga aktörer i Bryssel men en minst lika viktig del är ministerrådet, det vill säga den svenska regeringen, och den påverkas bäst genom uthållig påverkan här hemma.
Vill du veta mer om IOGT-NTO:s påverkansarbete sedan EU-inträdet rekommenderar jag boken Tajming, kunskap och lite tur. Den bygger på intervjuer med IOGT-NTO:s förra ordförande Sven-Olov Carlsson som ger en intressant och personlig bild av hur vårt EU-arbete utvecklats genom åren. Självklart finns även denna som studiecirkel för er som vill.
Det är enkelt att och kul att lära nytt och fördjupa sina kunskaper kring den så viktiga alkoholpolitiken. Skype som verktyg för att köra en cirkel är kanon. Samla ihop ett gäng trevliga människor och sätt fart. PS. Ni kan ju befinna er på helt olika platser i Sverige och världen!
Pepp är det minsta man kan säga om kvällens gästspel, det var verkligen jättekul!
/Andrine
Bland de mest ärofyllda uppdrag jag får göra som förbundsledamot är att få dela ut diplom till medlemmar som varit rörelsen trogen i många år. I eftermiddag var det så dags igen. Utdelningen ägde rum i 174 Örnskölds lokaler som tillsammans med Alne föreningen hade dukat till fest. Det var en fin dukad lokal med fina medlemmar. 
Det kändes väldigt speciellt att få dela denna dag med så många diplomater inte minst för att 174 Örnsköld också firar 130-årig födelsedag som förrening!
Här nedan följer mitt tal:
Ibland är det som om tiden står alldeles stilla. Man tycker inte att någonting alls har hänt…
Andra tillfällen kan man känna att tiden rusar på alldeles förskräckligt fort, man har inte en chans att följa med i utvecklingen…
Vad hände till exempel med papper, kan man undra, när jag står här och bläddrar i min digitala bildskärm – uppkopplat mot hela världen från en källare i Örnsköldsvik…
Jag skulle vilja ta med er på en tidsresa som spänner över 200 år av utveckling. Tidsresan handlar om Svensk alkoholhistoria, men med både världsliga och världsomfattande inslag. En resa där vi med våra nykteristögon försöker bena ut om tiden verkligen står stilla eller om det bara är vi som inte ser allt som händer runtom oss.
. Under 1800-talet var brännvinsdrickandet ett stort socialt problem och hembränningen ökade kraftigt. Därför bildades flera nykterhetsföreningar under 1830-talet, som drev ett halvabsolutistiskt program. Det var en nykterhetsrörelse starkt förenad med väckelserörelsen, och bestod till största delen av präster och andra företrädare för de övre samhällsskikten. På 1850-talet började rörelsen snabbt gå tillbaka, men brännvinsdrickandet fanns kvar.
Den 5 november 1879 bildade några vänner i Göteborg en helt ny typ av nykterhetsförening. Den första svenska logen konstituerade sig – Nr 1 Klippan av International Order of Good Templars, IOGT. Ett år senare hade Godtemplarorden i Sverige cirka 1 600 medlemmar, tio år senare drygt 40 000.
År 1883 bildas logen 174 Örnsköld i Örnsköldsvik, och är således en väldigt tidig förening med 130 år på nacken. Samma år öppnas nöjesparken Gröna Lund i Stockholm och den ångdrivna Katarinahissen vid Slussen invigs.
Jag tycker det känns fantastiskt att i dag närvara vid denna jubileumsmiddag och dela historiens vingslag tillsammans med er.
År 1910 stod godtemplarrörelsen numerärt på sin höjdpunkt med 160 000 medlemmar, motsvarande närmare 3 procent av landets befolkning. Det är långt ifrån dagens siffror, men vi ökar stadigt och är på samma siffror nu som man hade år 1880 – runt 40 000.
1 januari 1920 införs alkoholransonering med motbok i hela Sverige med 4 liter sprit i månaden som maximalranson, men många får nöja sig med mindre. Alla kunder på Systembolaget måste nu ha en bok där alla köp registreras. Kvinnor får mindre.
Den 17 januari införs totalförbud mot tillverkning och försäljning av alla alkoholhaltiga drycker i USA. Vi som känner historien vet också att det här var något som banade väg för gangstersyndikaten.
I Sverige blir gifta kvinnor myndiga och slipper ha maken som förmyndare när Sveriges riksdag antar en ny giftermålsbalk, som gör den svenska kvinnan helt jämställd med mannen inom äktenskapet. I USA införs allmän rösträtt för kvinnor.
Husagan avskaffas helt, så att även flickor under 16 och pojkar under 18 befrias från den.
Det är vid den här tiden som Federico Fellini, Ray Bradbury, Charlie Norman, Ingrid Schrewelius och Gunnar Gren föds. 1920 föds också vår egen Olle Kallin! Som 16-åring blir Olle medlem i logen och har alltså varit medlem i mer än 75 år!
1922, för 91 år sedan, förenades NGTO och TO i Nationaltemplarorden, NTO – det NTO som många år senare slås samman till dagens IOGT-NTO.
Chefredaktören Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning föreslår detta år att man skall anordna ett nytt skidlopp till minne av Gustav Vasas flykt från Mora till Sälen. Loppet är tänkt att bli ett riktigt mandomsprov och gå under namnet Vasaloppet. 117 löpare gav sig sedan av från Berga och fullföljde det allra första Vasaloppet. Segrarens tid skrevs till 7:32:49. Förra året segrade Jörgen Brink på tiden 3:38:41. Det skulle ännu dröja ganska många år innan Sven Lindblom anmälde sig till Vasaloppet!
1922 föds Henning Sjöström, Povel Ramel, Judy Garland, Nils Liedholm. 1922 föds också Karin Uhlenius – som 1941 blir medlem i logen. Hon blir medlem samma år som den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år, men Karin är ännu bara på sitt 19:e år. Hon blir medlem mitt i ett brinnande Världskrig, samtidigt som man i Stockholm påbörjar bygget av tunnelbanan.
1947 är andra världskriget över och fredsförhandlingar i Paris avslutas. Källskatt och personnummer införs i Sverige. Personnumren införs för att källskatten skall kunna dras direkt från lönen. Riksdagen beslutar att införa allmänt, skattefritt barnbidrag för barn upp till 16 år. De första nylonstrumporna kommer till Sverige och vi för första gången uppleva Televisionen.
Kanske är det allt elände som visas på Tv:n som får Bengt Johansson att ta steget att bli organiserad nykterist? Eländet har i alla fall inte blivit mindre, och Bengt har blivit kvar, i år är det 66 år.
1948 träder en ny svensk rättegångsbalk och en ny lag om allmän folkpension i kraft. Det här året lanserar företaget Findus barnmat på burk. Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal. Det första numret av serietidningen Kalle Anka utkommer i Sverige. Men Berit Blomkvist har som 16-åring vuxit ifrån serietidningar och vill ha nya utmaningar. Det hittar hon i nykterhetsrörelsen – en nykterhetsrörelse hon varit trogen i 65 år.
1950 passerar Sveriges befolkning 7-miljonersstrecket. Apartheidlagarna införs i Sydafrika samtidigt som Sverige undertecknar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Stockholms första riktiga tunnelbanelinje, Slussen–Hökarängen, invigs. Turen tar 17 minuter. Kung Gustaf den 5:e av Sverige dör och efterträds av sin 68-årige son Gustaf den 6:e Adolf. Ett nytt material, reflex, introduceras och väntas få stor betydelse för trafiksäkerheten.
Sigrid Johansson förstår att inga reflexer i världen kan stoppa den stora trafikfaran – alkohol – så hon engagerar sig i nykterhetsrörelsen för att förändra världen. Ännu har inte mycket förändrats på det området, men Sigrid har envetet stått fast vid sin övertygelse i 63 år!
1955 är året då den första McDonald’s-restaurangen öppnas i USA och den första svenska charterresan ankommer till Mallorca. Den Amerikanske rockartisten Elvis Presley inleder sin första konsertturné i USA. Det är den varmaste sommaren i Sverige sedan 1914 och pinnglassen får sitt definitiva genombrott. Sexualundervisningen blir obligatorisk i den svenska folkskolan.
Den svenska motboken avskaffas efter 40 år. Alla över 18 år får köpa hur mycket de vill på Systembolaget och starköl som tidigare var en receptbelagd apoteksvara, börjar säljas vid systembolag och restauranger där det snabbt blir populärt. Ölburken lanseras i Sverige. De första märkena är Three Towns, Tuborg och Carlsberg. Three Towns är ett av de första svenska starkölen. Det är i denna förändringens tid, för 58 år sedan, som Sven Lindblom bestämmer sig att bli godtemplare, alla frestelser till trots!
1959 kommer Vasaloppet upp i över 1.000 deltagare för första gången. Ingemar Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning genom att knocka Floyd Patterson i tredje ronden på Yankee Stadium i New York. Den första landningsbanan på Stockholms nya flygplats Arlanda invigs. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul för första gången i svensk TV. Sveriges första tankfartyg för vinimport, Vinia, sjösätts.
Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna, föds detta år. Likaså gör Per Gessle, Susanne Alfvengren, John McEnroe, Norges statsminister Jens Stoltenberg och Inger ”Pippi Långstrump” Nilsson. Samma år blir en annan ”Pippi Långstrump”, en blott7-årig Vanja Lindstedt, medlem i nykterhetslogen. Inte visste hon då att hon många år senare skulle vara Kretsordförande i Örnsköldsvik. Men kanske hade hon på känn att hon i dag, efter 54 år som medlem, skulle sitta som ordförande för en av landets anrikaste föreningar – den 130-åriga logen Örnsköld.
Nu kommer vi in på det ljuva 60-talet. Ett årtionde som jag själv är väl bekant med. 1963 fyller jag tre år. Det är samma år som Amerikas första diskotek, Whisky a Go Go, öppnar i Los Angeles. Disco skulle senare bli min melodi, men det är en helt annan resa!
60-talet präglades av protester bland ungdomar och vänsteraktivister. Mycket kretsar runt den svenska synden, motorburen ungdom och musik. Den svenska musikgruppen Hep Stars bildas. The Beatles släpper sitt första album, Please, Please Me, som spelades in på enda dag i Abbey Road-studion i London den 11 februari.
För Nykterhetsrörelsen blir 1963 ett kämpigt år, men man får i alla fall lite andrum när det i slutet av februari utbryter en strejk på Vin-och spritcentralen, vilket först föranleder ransonering och sedan stängning av Systembutiker över hela Sverige. Strejken varar till mitten av april.
Statens biografbyrå totalförbjuder Vilgot Sjömans film 491. Filmen anses strida mot strafflagen om ”tukt- och sedlighetssårande framställning”.
De första knapptelefonerna installeras i Sverige – är det någon utanför det här rummet som har en aning om hur man slog numret innan knapparna fanns?
1963 är också året då USA:s president John F. Kennedy mördas i Dallas och Pastor Martin Luther King håller sitt berömda tal ”I Have a Dream” Berit Westman har också en dröm – när hon blir medlem i logen, 14 år gammal. Hon drömmer om ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar
människor att leva ett rikt och fritt liv. Hon har sedan den dagen varit löftet trogen, levt ett fritt och rikt liv, och firar i år 50-årigt medlemskap!
Vi förflyttar oss raskt från synd och ungdomens konstiga rockmusik. Resan tar ett stort hopp framåt nu, och vi landar i slutet av 70-talet. Oljekrisen 1973 och den följande lågkonjunkturen präglade decenniet, och ses ofta som en brytningstid mellan industrisamhälle och tjänstesamhälle. Vänsterrörelsen var stark i många länder liksom den framväxande miljörörelsen. I samband med den Iranska revolutionen 1979, utbröt en ny oljekris. Ayatollah Khomeini tog över makten i Iran och skakade hela oljeindustrin. Stor panik utbröt på många håll i världen, vilket fick upp oljepriserna till mycket höga nivåer.
Det känns vid en första anblick inte som 70-talet är något minnesvärt årtionde. Men 1979 är ett år väl värt att fira för oss här i dag. Det var året Karl-Erik Gidlund blev medlem, och det var året som vår yngsta diplomat – Sara Westman – föddes.
Ett år senare, 1980, blir prinsessan Victoria svensk kronprinsessa. Vi ställer fram klockan en timme, då sommartid införs för första gången sedan 1916. Enligt en utredning missbrukar mellan 10- och 14 000 personer i Sverige tung narkotika. I december 1980 mördas den 40-årige brittiske sångaren, låtskrivaren och tidigare Beatles-medlemmen John Lennon i New York. Bland hans mest kända låtar hittar vi ”Imagine”. En strof ur låten blir på svenska:
Du kanske tycker att jag drömmer men det är jag inte ensam om och en dag kommer du att fatta vad våra drömmar handlar om
Det är med denna strof ringande i öronen som Bosse Linnarsson stiger över tröskeln och undrar om han kunde få vara med och påverka. Det fick han förstås – och sedan dess har han varit med och påverkat och förändrat i 33 år.
1981 minns vi i nykterhetsrörelsen mest som året då Systembutikerna på försök började hålla lördagsstängt. Året efter infördes det fullt ut på alla Systembutiker. Den svenska lagen om tvångsvård av missbrukare (LVM) antas. Under en kongress i Örebro bildas ett nytt svenskt politiskt parti, Miljöpartiet. Vi minns givetvis den sovjetiska u-båten ”U 137” som går på grund i skärgården utanför Karlskrona.
Min man, med rötter i Finland, har nogsamt förklarat att jag inte får utlämna årets viktigaste händelse – Finlands president Urho Kekkonen avgår av hälsoskäl efter 25 år.
Men vi som samlats här vet att en betydligt viktigare händelse att belysa är att Berit Abrahamsson, Gullan Kallin och Mona Grundström blev medlemmar detta år. Alla tre firar i år 32-årigt medlemskap.
I det svenska riksdagsvalet 1982 segrar SAP och Olof Palme kan återigen bilda regering efter sex borgeliga år. Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan.
De argentinska soldaterna ger upp kampen om Falklandsöarna, och Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher, som begravdes i veckan, stärker sin ställning hos den brittiska opinionen.
En främmande man tar sig ända in i drottning Elizabeth:s sovrum på Buckingham Palace i London. Han sitter lugnt och pratar med drottningen ett tag innan han grips.
Hundratals skogsbränder rasar i Sverige efter svårt torka. I Värmland vållar ett häftigt åskväder ett 50-tal skogsbränder, den största ödelägger 120 000 ton skog. En skogsbrand i Älmhult vållar skador för 75 miljoner kronor.
Världens första konstgjorda hjärta opereras in i en människa i Salt Lake City i USA. Samtidigt genomförs den första avrättningen genom dödlig injektion i USA.
Världens mest sålda musikalbum genom tiderna, Michael Jacksons Thriller, börjar säljas. Världen präglas av ytterligheter och oro.
Kanske är det denna oro som Gunilla Lindblom, John Norberg, Solveig Norberg, Sara Vestman, Göran Lundström och Gärdis Eriksson känner av när de för mer än 30 år sedan blir medlemmar i IOGT-NTO.
1983 vinner den då 16-åriga Carola Häggkvist den svenska Melodifestivalen med Främling. Hylands hörna sänds för allra sista gången. Immunbristsjukdomen Aids skördar sitt första offer i Sverige då en man avlider. Aids är vid denna tid en nyupptäckt sjukdom som först främst anses drabba homosexuella män och sprutnarkomaner.
1983 är starten för det datoriserade samhälle vi har i dag. ARPANET byter officiellt till Internet Protocol (IP) vilket blir början för Internet. Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer. Den var en av de första kommersiella datorerna med mus och ett grafiskt användargränssnitt. I dag är det Apple iPhone och iPad som gäller – samma iPad jag står med här. Det är vid denna förändringens tid som Birgitta Johansson och Gunborg Lundkvist blir medlemmar i IOGT-NTO, och kanske de i dag har en e-post med domänen iogt.se?
1985 går det svenska bensinpriset upp över 4:50/litern. Tage Erlanders avlider. Hans kista förs genom Stockholm på en sista färd som kantas av 50 000 personer. Han begravs sedan i Ransäter i Värmland.
En stor giftskandal inträffar i Österrike där det avslöjas att viner från Burgenland sötats med glykol.
39 människor dödas under läktarbråk mellan fotbollssupportrar till Liverpool FC och Juventus FC på Heyselstadion i Bryssel i samband med Europacupfinalen i fotboll.
En våldsam höststorm drabbar Norrland. Tiotusentals människor blir utan ström och omkring en miljon kubikmeter skog blåser omkull. Några som står stadigt trots stormen i Norrland är; Mikael Persson och Elsa Renman. Dom tar sin tillflykt till IOGT-NTO och har där suttit stadigt och troget i 28 år.
1986 blir Sverige plötsligt mycket kallt! Olof Palme skjuts på Sveavägen i centrala Stockholm omkring klockan 23.20 den 28 februari 1986 när han tillsammans med sin hustru Lisbet Palme skulle ta en promenad hem efter att ha sett Bröderna Mozart på biografen Grand. Han fördes till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades klockan 00.06 den 1 mars 1986.
Här uppe i Norrland minns vi också kylan som for igenom oss efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
Kylan fortsätter in i nästa år, och i januari 1987 råder det mycket sträng kyla i Sverige. I Nattavaara uppmättes -52 °C. Det är i dag svårt att riktigt minnas, men man kan anta att det var kylan där ute och den kamratliga värmen här inne som lockade Anna-Britt Arnqvist att bli medlem hos IOGT-NTO. Nog visar hennes 26-åriga medlemskap på att det finns värme i föreningen!
Sverige fortsätter att vara ett kallt land. 1988 bildas det politiska partiet Sverigedemokraterna. Men det är inte bara här vi upplever kyla, Irakiska regeringsstyrkor utför en kemisk gasattack mot den kurdiska staden Halabja. Omkring 5 000 kurder dödas och 70 000 såras. Någon liten värme känner vi ändå när Finlands regering beslutar att kraftigt öka flyktingmottagandet från 200 personer 1987 till totalt 300 under 1988.
Åmselemorden glömmer vi nog aldrig, även om vi kanske glömt årtalet. Ett äkta par och deras 15-årige son skjuts till döds på kyrkogården i Åmsele i Västerbotten av en ung kriminell man i sällskap med sin flickvän.
Men allt är inte mörker och elände. Tidsresan närmar sig nutid, och när vi går in för landning kommer vi också ur de mörka molnen Nu handlar det om livs levande aktuella personer. Människor vi har i vårt hjärta.
1988 vann en 14-årig Peter Forsberg TV-pucken med Ångermanland som finalbesegrade Stockholm med 5-3 i en tid då den stora stjärnan i samma årskull heter Markus Näslund. Två år senare debuterade Forsberg för Modo i Allsvenskan. 1988 fick också Maude Sundin-Edlund en plats i våra hjärtan, när hon en dag för 25 år sedan blev medlem i vår förening.
. Som andra folkrörelser har godtemplarrörelsen på många sätt spelat en viktig roll för sina medlemmar. Inom ordern var man bröder och systrar långt innan de demokratiska idéerna slagit rot i det svenska samhället. Det var en skola i demokrati och mötesteknik som förde fram många medlemmar till politiska poster och andra viktiga befattningar i samhället. Det var i logerna man hade sina vänner och det var ofta där man mötte kärleken.
Fastän jag själv inte har ett livslångt medlemskap kan jag skriva under på att man möter kärleken i rörelsen även i våra dagar minsann. Jag mötte min kärlek på en värvarkurs på Rhodos i Grekland.
Medlemskapet är förändrat i dag. Vi är den organisation inom folkrörelserna som ökar mest, men man är inte sin organisation lika trogen i dag. Förr var det ofta logerna som ordnade de enda nöjena på mindre orter, med bland annat teater, danstillställningar och på senare tid biografverksamhet.
I dag har vi ett helt annat utbud i samhället. Den nya medlemmen vandrar mellan olika organisationer år från år för att man vill stödja men kanske inte engagera sig.
De här medlemmarna är väldigt viktiga för vår organisation om vi ska kunna vara den stora politiskt påverkande folkrörelse vi faktiskt är idag.
Men det är ni – trogna medlemmar – som byggt upp rörelsen till den stora organisation vi är idag.
Det är ni som är det stadiga fundament som är livsnödvändigt i en organisation som måste stå fast när det blåser. Det är ni som byggt upp alla våra fastigheter runt om i landet, och det är ni som hållit all verksamhet vid liv under så många år.
Ni har genom åren varit med och format samhället, och ni försöker genom ert engagemang och medlemskap ständigt förbättra det – och ni lyckas!
I dag sitter det 25 personer i det här rummet som tillsammans har ofattbara 1021 års medlemskap i nykterhetens tjänst!
Från IOGT-NTO:s förbundsstyrelse vill jag utropa ett varmt, respektfullt och hjärtligt:
Tack för att ni kämpat troget! Tack för att ni hållit nykterhetsrörelsen levande!
Hälsningar en glad och stolt Siv Bard.
Den här tiden på året är så underbar, jag blir liksom kär på nytt. Kär i min man, min familj, mina vänner och nu i veckan alldeles knäsvag av IOGT-NTO.
Vadan detta kanske du undrar?!
Jo, i veckan var jag på afterwork som anordnades av Göteborgs och Bohusläns distrikt som lockade många medlemmar, från sju månader och uppåt. En härlig skara som avnjöt Afternoon Tea med nybakta scones. Mycket skratt och härliga samtal och kvällen avslutades med en tidspromenad som vanns av en av de yngsta. (Jag är nog lite jävig men stolt som en tupp!)
Inte nog med denna trevlig tillställning, för plötsligt under kvällen kliver det in 4 personer som inte är medlemmar men som har sett våra centralensatsningar och som tyckte att det var dags att bli medlemmar. Kul!
Dessutom är ju alla årsmöten igång, i lördags var det super saturday, 11 distrikt genomförde sina årsmöten och själv befann jag mig hos Stockholms distrikt. Bra diskussioner och flera seminarium som engagerade många från distriktet. Sånt gör mig knäsvag och alldeles varm i hjärtat. Att se det ideella engagemanget som lockar många och som leder till en fantastisk gemenskap.
/Salam
I helgen har 11 distrikt haft årsmöte runt om i landet. Vi är många förbundsstyrelseledamöter och tjänstemän från kansliet som varit ute och besökt er. Här kommer några bilder från oss här på FS-bloggen exklusivt för dig 😉
I Värmland var det höga och hjärtliga skratt under grupparbetet med förslaget till nya grundsatser. Även viktiga frågor kan vara roliga. (Bild: Andrine Winther)
I Uppsala var det full fart. (Bild: Erik Wagner)
Mötespresidiet i Skåne bestod av tre kompetenta kvinnor. (Bild: Carl-Åke Andersson)
Jerry Wall är omvald distriktsordförande i Örebro. (Bild: Sofia Karlsson)
Även Jämtland hade ett bra presidie som toppade med den här coola rosa skinnjackan. (Bild: Siv Bard)
Monica Ståhl är ett riktigt energiknippe till ordförande i Värmland och omvald. Här inleder hon årsmötet. (Bild: Andrine Winther)
Här har ni den nyavalda styrelsen i Stockholms distrikt med ordförande Oskar Jalkevik i spetsen. (Bild: Stockholms distrikt)
Vår vice förbundsordförande Kjell-Ove talar på Kalmars årsmöte. (Bild: Kalmar distrikt)
Detta är ett litet axplock av vad som hänt i helgen. För dig som en eller annan anledning inte har möjlighet att vara med på årsmötet kan du ändå följa en hel del av det som händer via #dåm13 på twitter.
Vi som varit ute på olika håll och kanter är Carl-Åke Andersson, Pia Magnusson, Salam Kaskas, Anna Carlstedt, Kjell-Ove Oscarsson, Siv Bard, Andrine Winther, Erik Wagner, Helena Bergkvist, Eva Blomqvist och Sofia Karlsson.
Nyheter från iogt.se
Förbundsstyrelsebloggen 